Sugbiopsi

En månad efter akutinläggningen i Lund var vi tillbaka över dagen för en biopsi av tjocktarmen. Man tar ett litet vävnadsprov via ändtarmen för att se hur långt upp det saknas s.k. ganglieceller (de kramarceller som flyttar bajset framåt i tarmen). Man passade också på att med ett Hegarstift kolla hur trång hans anus var. Eftersom tarmen sys ihop med anus finns det alltid en risk för ärrbildning och förträngning. Allt såg dock bra ut och vi åkte hem och väntade på resultatet. Läkaren ringde efter ett par veckor och berättade att det fortfarande fanns en bit kvar som saknade celler. Han vill att vi skulle göra ytterligare en biopsi men ville först veta hur sonen mådde. Bättre än någonsin svarade vi. Och det var sant. Magen hade fungerat som en klocka efter akutinläggningen. Inga diarréer, inget ont i magen. Frid och fröjd. Bra tyckte doktorn och beslöt att vi skulle höras efter sommaren - detta var i maj. Sommaren flöt på och sonen började bli blöjfri. Livet var toppen!