Förkylning = stopp

Jo det har vi lärt oss vid det här laget. Den smärtsamma vägen. Men nu har vi ett hemligt vapen - Movicol! Så nu när sonen varit krasslig och förkyld, och därmed inte ätit särskilt mycket, dubblar vi dosen för att undvika ett stopp i tarmen. Funkade nästan...kände en välbekant doft (läs stank) förra helgen när vi var på toan med lilleman och ringde genast till barnmottagningen i Karlskrona. Han var inte påverkad alls denna gången, inget magont, ingen uppblåst mage, ingen feber. Men som de föräldrar vi är kände vi ändå på oss att det var något på gång. Så efter viss övertalning av en läkare som nog var 10 år yngre än jag själv, fick vi till en BÖS, d.v.s. en buköversikt. En röntgenbild alltså. Och jo, mycket riktigt, så var det stopp längst ner i tarmen. Surprise! Läkaren tyckte att vi skulle testa med Klyx - ett mikrolavemang på flaska som man sprutar upp i tarmen själv. "Det brukar gå bra" sa sköterskan och jag tänkte för mig själv "Bra??? Har du bott i Kina som bebis och blivit utsatt för tusen olika obehagliga, inte så pedagogiska läkaringrepp eller??? Nä. Då vet du inte vad du snackar om." Men det sa jag inte högt. Det ska jag göra nästa gång. Det tog oss 1 timmes övertalning och skapade stor ångest hos alla inblandade att genomföra behandlingen hemma. Men det gick hyfsat. Inget vi vill göra mer än i nödfall kan jag tala om. Men det är ju hursomhelst bättre än en lång-weekend i Lund...